warning icon
YOUR BROWSER IS OUT OF DATE!

This website uses the latest web technologies so it requires an up-to-date, fast browser!
Please try Firefox or Chrome!

I en serie inlägg om spelmarknaden ska jag bena ut de viktigaste ekonomiska begreppen och visa på hur spelmarknaden ser ut och kan analyseras ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta är det första inlägget av flera och ger en enkel teoretisk bakgrund till hur man ska förstå pris, kvantitet och kostnader på spelmarknaden.

Vill du veta mer om spelmarknader, hur en omreglering påverkar och hur marknaden kommer utvecklas framöver? Kontakta mig här!

Varför är det så komplicerat?
De flesta varor och tjänster har ett pris som är lätt att förstå. Mjölken kostar 8,33 kronor per liter och målaren kostar 450 kronor per timme. Vad är priset på spel? Lotten kostar 20 kronor, eller? Ett kryss i matchen Man C – Man U kostar … ja hur mycket? Vilket spel är billigast och varför finns inget jämförpris som för alla andra varor?

De flesta varor och tjänster har dessutom ofta en kvantitet som är lätt att förstå. Svenskarna drack 88 liter mjölk per person 2014, målarfirman fakturerade 30 timmar för jobbet. Hur många spel köpte du i affären? 5 lotter, eller något annat? Hur många kryss satsade du i matchen? Hur mycket spel fick du egentligen för en hundralapp?

Om det är svårt att förstå pris och kvantitet så borde det vara ännu svårare att förstå spelarnas kostnader för att spela, dvs. pris * kvantitet. Svenskarna köpte mjölk för 733 kronor per person under 2013 (8,33 kr/l * 88 l). Målarjobbet kostade 13 500 kronor (450 kr/t * 30 t). Du köpte 5 lotter för 20 kronor styck. Din kostnad måste vara 100 kronor för det står på kvittot, eller hur? Du vann tillbaka 75 kronor, hur blir det då? Grannen vann dessutom tillbaka mer än han satsat, hans vad på matchen kostade därför ingenting, han fick istället betalt för att lägga ett vad, eller?

Krångligt? Ja, det är komplicerat och många går vilse när de försöker förstå de tre nationalekonomiska huvudbegreppen pris, kvantitet och kostnader när det gäller spel. För att göra det än mer krångligt så benämns begreppen helt annorlunda av folk i branschen och när spelmarknaden analyseras. I detta avsnitt fokuserar jag på den teoretiska bakgrunden för att förklara de ekonomiska begreppen, hur de hänger ihop och vad som kallas vad.

Vad är spelarnas kostnader för att spela?
Enklaste sättet att förstå spelekonomi är att börja med att förklara spelarnas kostnader. Spelarnas kostnader är lika med vad spelarna förlorar när de spelar. Spelarnas förluster är deras insatser minus deras vinster. Om spelarna köper lotter för 100 miljoner och 75 miljoner går tillbaka i vinster är spelarnas förluster 25 miljoner. Vi kan skriva:

1. spelarnas kostnader (förluster) = spelarnas insatser – spelarnas vinster

Spelarnas kostnader är dessutom detsamma som spelbolagens intäkter och av det skälet kallas förlusterna ofta för nettoomsättning. Spelarnas kostnader kallas i vissa sammanhang även för spelföretagens bruttointäkter. Det enklaste sättet att förstå spelarnas kostnader, nettoomsättningen eller bruttointäkterna är som värdet av hushållens konsumtion av spel eller som marknadens omsättning.

Vad är spelarnas pris för att spela?
Alla spelbolag måste se till att vinsterna som delas ut alltid är mindre än vad spelarna satsar annars blir intäkterna negativa och företagen gör förlust. Spelföretagen försäkrar sig om detta genom att för varje spel sätta spelets vinstandel (som ofta kallas för återbetalningsprocent). Vinstandelen säger hur stor andel av insatserna som ska delas ut som vinst till spelarna, och måste vara mindre än 1 för att företaget inte ska förlora pengar. Den andel som inte betalas tillbaka benämns förlustandel och är lika med 1 – vinstandelen.

Vi kan fortsätta exemplet ovan där spelarnas insatser var 100 miljoner. Om 75 miljoner går tillbaka som vinster till spelarna betyder detta att vinstsandelen är 0,75, dvs. 75 procent av insatserna återbetalas. Förlustandelen är 0,25 = 1 – 0,75, dvs. 25 procent av insatsen förloras. Spelarnas kostnader kan då skrivas som:

2. spelarnas kostnader (förluster) = förlustandelen * spelarnas insatser

Den förlust spelarna gör när de spelar ett visst spel är deras kostnad för just det spelet. Samtidigt kan olika spel kräva olika insatser och därmed kosta olika mycket. Om insatserna skiljer sig åt, skiljer sig därför även förlusten. Om man vill jämföra olika spel är det därför nödvändigt att hitta ett jämförbart mått på kostnaderna som går att använda oberoende av hur mycket man satsar för att kunna jämföra olika spel. Ett sådant jämförbart mått går att skapa genom att räkna ut hur stor kostnaden är per satsad krona, dvs. genom att dividera spelarnas kostnader med spelarnas insatser. När man gör så får man ett mått som säger vad kostnaden blir för varje krona som man satsar. Annorlunda uttryckt, man får ett jämförpris för spel:

3. pris = spelarnas kostnader / spelarnas insatser = förlustandelen

Priset på ett spel är därför lika med spelets förlustandel. Ett spel med en vinstandel på 0,9 har en förlustandel på 0,1 = 1 – 0,9. Priset blir då 0,1 kronor per spelad krona. Satsar man 100 kronor i ett sådant spel får man räkna med att man förlorar 10 kronor, dvs. förlusten = förlustandelen * insatsen = 0,1 * 100 = 10.

Vad är kvantiteten spel?
Då återstår bara att förklara vad kvantiteten spel är. Kvantiteten spel uttrycks i ekonomiska termer som:

4. kvantiteten spel = spelarnas insatser,

vilket vid en första anblick inte är intuitivt, men går enkelt att visa med lite matematik, se (1) nedan. Kvantiteten spel redovisas t.ex. i Lotteriinspektionens statistik, men benämns då bruttoomsättning eller som spelarnas insatser. Ur ekonomisk synvinkel ska dock spelarnas insatser förstås som ett kvantitetsmått som mäter hur mycket spelarna spelar.

Begreppsförvirringen kan i vissa fall vara stor
Många (även inom spelbranschen) har svårt med att förstå vad som är pris och kvantitet när man analyserar spelmarknaden. Det främsta misstaget är att tro att priset är det nominella lottpriset, t.ex. att priset för en Trisslott är 30 kronor eller att priset på Postkodlotten är 160 kronor. Om det nominella priset verkligen var det riktiga priset skulle Postkodlotten vara flera gånger dyrare än Trisslotten och mycket få skulle köpa Postkodlotterna. Priset ska istället förstås som hur mycket en lottköpare kan förvänta sig att förlora, och jämförpriset är den förväntade förlusten per satsad krona. Jämförpriset på Triss är lika med dess förlustandel som är 0,51 kronor per satsad krona, och jämförpriset för Postkodlotten är dess förlustandel som är 0,60 kronor per satsad krona. Trisslotten är således billigare än Postkodlotten sett per spelad krona eftersom man kan förvänta sig att förlora mindre pengar om man spelar på Triss.

Många (även inom spelbranschen) gör även misstaget att tro att kvantiteten spel är antal lotter, antal spins eller antal lagda vad. Att kvantiteten spel är lika med spelarnas insatser är vid en första anblick svårt att förstå. Ett skäl kan vara att kvantiteten uttrycks i kronor dvs. samma enhet som priset och inte i konkreta saker som antal liter mjölk. Kvantiteten är dock antal pengar du satsar; köper du en trisslott är kvantiteten 30 kronor, köper du två är kvantiteten 60 kronor osv. Det nominella priset som står på en lott är helt enkelt kvantiteten kronor du måste satsa. Vissa spel ger en större frihet för konsumenten att välja hur mycket kvantitet man vill köpa. Spelar du på fasta odds kan du ofta själv välja hur mycket du vill satsa, och då från några öre till flera hundratusen. Andra spel som t.ex. lotter kommer istället i en förutbestämd mängd som 20, 30 eller 160 kronor. Vill du köpa mer går det inte att lägga på en krona utan du måste köpa den angivna mängden.

Okunskapen om detta har medfört att priser, kvantiteter och kostnader används styvmoderligt, felaktigt och i allt för liten utsträckning för att beskriva spelmarknaden. Lotteriinspektionen redovisar t.ex. inte ett fullständigt mått för kvantiteten spel som svenskarna konsumerar utan nöjer sig med att enbart redovisa vissa delar.

De spelekonomiska begreppen
En god deskriptiv ekonomisk analys av en marknad innehåller tydliga uppgifter om priser, kvantiteter och värdet av marknaden. Dessa tre begrepp benämns dock ofta på andra sätt när spelmarknaden analyseras och det kan vara svårt att förstå hur benämningarna hänger samman. I tabellen nedan ges exempel på olika benämningar som ofta används.

Spelekonomiska begrepp och deras benämningar

I kommande inlägg ska jag beskriva den svenska spelmarknaden utifrån pris, kvantitet och värdet av marknaden.

(1) Lite matematik
Utgå från att kostnad = pris * kvantitet.
Substituera in kostnader = förlustandel * insatser (enligt 2) och pris = förlustandel (enligt 3).
Vi får då förlustandel * insatser = förlustandel * kvantitet,
dvs. insatser = kvantitet

TAGS: omreglering av spelmarknaden

loading
×